– Svensk hjärtsjukvård är en framgångssaga, men det faktum att faktorer som socioekonomisk status, kön och bostadsort påverkar såväl risken att insjukna som vilken vård man får är tydliga tecken på att vi kan mycket bättre, säger Marie-Louise Ståby, Access & Policy Manager på Amgen, ett av företagen bakom initiativet "Tre miljarder slag".
Tre miljarder. Det är så många gånger som ett genomsnittligt svenskt hjärta hinner slå under en livstid. Hjärt-kärlsjukdomar är alltjämt den vanligaste dödsorsaken i Sverige, men tack vare framsteg inom vård och behandlingar har utvecklingen gått åt rätt håll: för 25 år sedan var hjärt-kärlsjukdom den underliggande dödsorsaken i närmare hälften av alla dödsfall. Idag är är det mindre än en tredjedel.
Samtidigt vet vi att en stor andel av all hjärt-kärlsjukdom skulle kunna förebyggas – dels genom att äta rätt, träna och undvika rökning, dels genom behandling av exempelvis högt blodtryck och förhöjt LDL-kolesterol.
Hjärtrehabilitering centralt
Förebyggande åtgärder spelar en central roll. Det gäller inte minst för personer som redan genomgått en hjärtinfarkt, så att man minimerar risken att de ska drabbas en andra gång. I dagsläget återinsjuknar nästan var tionde hjärtinfarktpatient inom ett år vilket tydligt visar att det finns mycket att vinna på hjärtrehabilitering, alltså förebyggande behandling av riskfaktorer.
– Dessvärre ser vi att det finns stora ojämlikheter i hjärtrehabiliteringen, säger Marie-Louise Ståby. Mellan kvinnor och män, mellan socioekonomiska grupper och mellan regioner.
En jämlik hjärtrehabilitering av god kvalitet är ett av de primära målen för Tre miljarder slag-initiativet. Ett annat är att överbrygga de organisatoriska glapp som idag uppstår när patienter slussas vidare från specialist- till primärvård.
– Vårdkedjan behöver stärkas och primärvården måste få det stöd de behöver för att kunna leva upp till de nationella riktlinjerna för omhändertagande av patienter som genomgått en hjärtinfarkt så att de aldrig ska behöva drabbas igen, säger Marie-Louise Ståby.
Långt kvar till målen
Idag är det endast en av tio som når målet för fysisk aktivitet inom ett år efter hjärtsjukdom samtidigt som andelen som fortsätter att röka efter infarkt är lika hög idag som den var för tio år sedan. Ifråga om blodtryck är det bara hälften som når målet. När det gäller kolesterol, en av de viktigaste riskfaktorerna för ateroskleros, eller åderförfettning, som i sin tur ligger bakom mer än nio av tio hjärtinfarkter, är det inte mycket bättre. Tre år efter hjärtinfarkt är det bara en av fem som har sitt kolesterol under kontroll enligt riktlinjerna – och hälften har inte ens fått sina kolesterolvärden uppmätta.
– Det finns således ett stort utrymme för förbättring och det är det vi vill uppmärksamma med Tre miljarder slag, säger Marie-Louise Ståby. Visst kommer det att kräva stora ansträngningar och resurser, men det måste det få vara värt.
Som det ser ut idag fordrar hjärtinfarkter årligen 85 000 vårddygn, och den totala samhällskostnaden för hjärt-kärlsjukdom för 2019 beräknades till över 60 miljarder kronor – det är lika mycket som försvarsbudgeten samma år.
– Och då har vi inte ens talat om det personliga lidande som hjärt-kärlsjukdomar orsakar för patienter och deras anhöriga, säger Marie-Louise Ståby.
Tre miljarder slag-initiativet är ett samarbete mellan Amgen och Novo Nordisk och sker i samverkan med bland annat patientrepresentanter, primär- och sjukhusvård.
Bland de aktiviteter som hittills genomförts märks lanseringen på Vårdarenan 2023, seminarier under Almedalsveckan och rundabordssamtal med politiker, läkare och patientföreträdare.
Läs mer om hjärt- och kärlsjukdomar här.
Presskontakt:
Karin Järperud, VD, Amgen Sverige, tel: 072–200 25 32
För ytterligare information om Tre miljarder slag-initiativet, vänligen kontakta:
Marie-Louise Ståby, Access & Policy Manager, Amgen, tel: 073–201 15 83