Tjock- och ändtarmscancer, även kallat kolorektalcancer, är en samlingsbeteckning för cancer i tjocktarmen (kolon) och ändtarmen (rektum). Varje år diagnostiseras cirka 7 000 personer i Sverige med sjukdomen varav två tredjedelar med tjocktarmscancer och en tredjedel med ändtarmscancer. Därmed är tjocktarmscancer den fjärde vanligaste cancerformen efter bröst-, hud- och prostatacancer. Medianåldern vid diagnos är 73 år och sjukdomen är ovanlig hos personer under 40. Tjocktarmscancer drabbar kvinnor och män lika medan ändtarmscancer är något vanligare bland män.
Om tumören upptäcks i ett tidigt stadium finns goda möjligheter att få bukt med sjukdomen, men ju längre framskriden sjukdomen är – i synnerhet om cancern spridit sig till andra organ – desto mindre är möjligheten till bot. Omkring hälften av alla patienter utvecklar metastaser någon gång under sin sjukdom. Dessa kan behandlas med läkemedel och i vissa fall med kirurgi.
Tack vare framsteg inom diagnostik och behandling har överlevnaden i tjock- och ändtarmscancer förbättrats på senare år.
Det finns ingen enskild faktor som idag kan sägas orsaka tjock- och ändtarmscancer, men klart är att livsstilsfaktorer spelar en viktig roll. Det är känt att rökning, alkohol och övervikt ökar risken. Kosten tycks också spela stor roll. Exakt hur kostvanorna påverkar är inte klarlagt, men man har sett att högt fettintag, lågt fiberintag och högt intag av kött, särskilt processade charkuteriprodukter, har ett samband med ökad risk. Detsamma gäller för låg fysisk aktivitet.
Ärftliga faktorer beräknas ligga bakom 20–25 procent av fallen. Mellan en och tre procent av tjocktarmscancer beror på en ärftlig förändring i arvsmassan som kallas Lynchs syndrom. Personer med detta anlag har en påtagligt förhöjd livstidsrisk att insjukna i cancer, upp till 70 procent.
Ännu ovanligare är den genetiska sjukdom som kallas familjär adenomatös polypos, FAP. Obehandlad leder FAP undantagslöst till kolorektalcancer, oftast före 40 års ålder.
Även personer med två eller fler fall av tjock- eller ändtarmscancer i den nära släkten löper ökad risk att själva insjukna.
Ytterligare en riskfaktor är om patienten haft inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) under en längre tid, tio år eller mer.
I den här filmen berättar tre erfarna onkologer om olika typer av tarmcancer, hur sjukdomen påverkar livet och om vilken hjälp som finns att få. Fler filmer finns på tarmcancerboken.se.
Blod och/eller slem i avföringen
Beroende på var tumören sitter och hur stor blödningen är kan avföringen variera från knappt synligt påverkad till blodröd eller nästan svart.
Anemi, blodbrist
Anemi till följd av blödning från tumören är vanligt förekommande.
Ändrade avföringsvanor
Avföringens konsistens växlar mellan hård och lös. Förstoppning och långvariga diarréer förekommer. Många patienter med ändtarmscancer beskriver att de trots täta toalettbesök har en känsla av att tarmtömningen är ofullständig.
Smärta
Buksmärta, uppkördhet och gasbildning kan förekomma. Vid rektalcancer kan även anorektal smärta, det vill säga smärta längst ner i ändtarmen, förekomma men det är relativt ovanligt.
Allmänna symtom
Mindre specifika symtom som aptitlöshet, avmagring, anemi och ascites, vätskeansamlingar i bukhålan, kan vara tecken på avancerad sjukdom med metastaser.
Så länge tumören är liten är det inte säkert att patienten upplever några symtom alls men ju mer den hinner växa, desto tydligare kommer symtomen att framträda.
Patienter som uppvisar tarmsymtom – anala besvär, blödning och/eller slem eller smärtor från anus och ändtarm – ska undersökas. Detta gäller även yngre patienter då rektalcancer förekommer ända ner i 20-årsåldern.
De undersökningar som görs är rektalpalpation vilket innebär att läkaren undersöker ändtarmen med ett behandskat finger samt så kallade tarmkikarundersökningar. Det finns olika tarmkikare för olika ändamål: proktoskop och rektoskop är ihåliga plaströr som försetts med en ljuskälla som gör det möjligt att undersöka slemhinnan inne i ändtarmen. Vid proktoskopi genomförs undersökning av området precis innanför ändtarmsöppningen medan rektoskopet kan nå upp till 25 centimeter in i tarmen.
Om patienten har tarmsymtom och man trots dessa undersökningar inte kan identifiera källan till en blödning måste även koloskopi, undersökning av tjocktarmen, genomföras. Koloskopi genomförs också med ett slags tarmkikare, men i form av en böjlig slang som har en lampa och en kamera i änden.
Vid koloskopi tas vävnadsprover och vid fynd av misstänkt tumör tas riktade sådana med hjälp av en speciell biopsitång som förs in via tarmkikaren.
För de allra flesta tumörer i tjock- eller ändtarm behövs en operation. Vilken typ av kirurgiskt ingrepp som görs beror på tumörens storlek och var i tarmen den sitter. Då målet med operation är att patienten ska bli cancerfri görs alltid ett försök att avlägsna hela tumören, men också en del av omgivande vävnad och lymfkörtlar. Detta görs för att minimera risken för att cancerceller som eventuellt hunnit sprida sig en bit från ursprungstumören blir kvar.
I syfte att ytterligare minska risken för återfall ges ofta även cytostatika före eller efter operation. Vid rektalcancer kan även strålbehandling ges.
I de fall då cancern hunnit sprida sig till andra organ, minskar chansen att bli fri från sjukdomen. Då inriktas istället behandlingen på att kontrollera sjukdomen och att bevara livskvaliteten genom att bromsa sjukdomsutvecklingen och lindra symtomen. Även i denna situation används cytostatika.
En kombination av två till tre cytostatika ger vanligen bättre behandlingseffekt än endast ett läkemedel, men ger också fler biverkningar.
Vid behandling av spridd sjukdom används även ibland så kallade målriktade läkemedel som oftast kombineras med cytostatika. Vissa målriktade läkemedel kan också ges som monoterapi, alltså som enda läkemedel. En förutsättning för användning av vissa av dessa målriktade läkemedel är dock att man genomfört en så kallad biomarkörsanalys där man testar tumören för vissa mutationer för att se om sådana målriktade behandlingar skulle kunna göra nytta.
Till de målriktade läkemedlen räknas dels så kallade kinashämmare som påverkar cancercellernas signalering vilket gör det svårare för dem att växa, dels monoklonala antikroppar som verkar genom att hämma proteiner som uttrycks på ytan av tumörceller. Till antikropparna hör också så kallade checkpointhämmare, eller immunkontrollpunktshämmare, som riktas mot speciella molekyler på T-cellerna som då blir mer aggressiva i sina angrepp på cancern.
Om sjukdomens spridning är begränsad till levern och/eller lungorna kan man i vissa fall operera bort de angripna delarna. Läkemedelsbehandling kan krympa tumören inför en sådan operation.
Här har vi samlat länkar till webbplatser där du kan hitta tillförlitlig information, råd och stöd.
1177 Vårdguiden
En webbplats och telefontjänst där du kan läsa om sjukdomar och få medicinska råd och vägledning av sjuksköterska. 1177 har öppet alla dagar dygnet runt. Gå direkt till sidan om tjock- och ändtarmscancer.
Cancerrådgivningen
Regionala cancercentrum, RCC, står bakom Cancerrådgivningen där specialistutbildade sjuksköterskor med lång erfarenhet ger stöd och besvarar frågor om cancer.
Cancerfonden
Information om tarmcancer och andra cancersjukdomar. Cancerfonden erbjuder också råd och stöd, bland annat via Cancerlinjen som är bemannad av vårdpersonal med lång erfarenhet.
Ung Cancer
Ung Cancer är en ideell organisation för personer mellan 16 och 30 år som är berörda av cancer, som patienter eller som närstående. Ung cancer bedriver kampanjer och anordnar möten för medlemmar och anhöriga, både fysiskt och via nätet.
Mag- och tarmförbundet
Mag- och tarmförbundet är en ideell organisation för alla som har tarmcancer eller andra sjukdomar i matsmältningsorganen. Förbundet bedriver intressepolitik och har lokalföreningar över hela landet.
ILCO – Tarm-, uro- och stomiförbundet
ILCO förändrar attityder och motverkar fördomar, sprider information och arrangerar aktiviteter för gemenskap och kontakt mellan personer med sjukdom eller missbildning i tarmsystem och/eller urinvägar
CancerRehabFonden
CancerRehabFonden är en insamlingsorganisation som erbjuder kostnadsfri rehabilitering och stöd till cancerdrabbade.
EfterCancern.se
EfterCancern.se är en informationsportal med information, råd och tips om cancerrehabilitering som förbättrar livskvaliteten för alla som behandlats för cancer i buken. EfterCancern.se besvarar också medicinska frågor på telefon.
Cancerkompisar.se
Cancerkompisar är en förmedlingstjänst på nätet där anhöriga från 13 år och uppåt får kontakt med andra som är eller har varit i samma situation.
Nära Cancer
Nära Cancer är en webbplats för unga personer som står nära någon som har cancer. Här kan man möta andra i liknande situation och ställa frågor till sjukvårdspersonal
Här finns tips och länkar till ytterligare tips och information om tjock- och ändtarmscancer.
Tarmcancerboken.se: Här finns läsning och filmer för personer med tarmcancer och deras närstående.