Hjärt- och kärlsjukdomar, eller kardiovaskulära sjukdomar, är en samlingsbeteckning för sjukdomar som involverar cirkulationsorganen, hjärtat och blodkärlen: artärerna som för ut syrerikt blod i kroppen, venerna som leder tillbaka blodet till hjärtat och kapillärerna, de minsta kärlen längst ut som binder samman artärerna med venerna.
Över två miljoner personer i Sverige lever med hjärt-kärlsjukdom. Det finns ett stort antal sjukdomar som kan drabba hjärt- kärlsystemet, men denna översikt kommer att fokusera på de tillstånd som är relaterade till ateroskleros, åderförfettning. Till dessa räknas bland annat hjärtinfarkt och stroke som båda var för sig betraktas som folksjukdomar.
Globalt beräknas hjärt- och kärlsjukdomar ligga bakom var tredje dödsfall. Risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom påverkas i de flesta fall av livstilsfaktorer, men vissa tillstånd har ärftliga komponenter.
Hjärt-kärlsjukdom är ett samlingsbegrepp för olika tillstånd varav ett flertal hänger samman med ateroskleros, även kallat åderförfettning.
Vid ateroskleros blir artärernas väggar tjocka och stela. Exakt hur ateroskleros uppkommer är inte helt klarlagt, men epidemiologiska studier har visat att hyperkolesterolemi, höga nivåer av framför allt LDL-kolesterol, spelar en central roll. Hyperkolesterolemi kan bero på livsstilsfaktorer eller vara ärftligt betingad som tex vid familjär hyperkolesterolemi (FH) som är en av våra vanligaste allvarliga ärtftliga sjukdomar. Andra kända riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom är högt blodtryck, rökning, diabetes,stress och fetma.
Ateroskleros orsakar mer än nio av tio hjärtinfarkter och en majoritet av ischemiska slaganfall (hjärninfarkt) och perifera kärlsjukdomar som claudicatio intermittens (fönstertittarsjukan) och ischemiskt gangrän (se nedan).
Hjärt-kärlsjukdom kan delas in i följande centrala undergrupper:
Sjukdomar som uppkommer till följd av aterokleros i hjärtats kranskärl som försörjer hjärtmuskeln med blod. Till dessa hjärtsjukdomar räknas till exempel kärlkramp, hjärtinfarkt och kranskärlsförträngning.
Stroke är ett samlingsnamn för sjukdomar som orsakas av en blodpropp (till följd av ateroskleros) eller en blödning i hjärnan. En stroke leder till syrebrist i hjärnan som gör att man slår ut delar av hjärnans funktioner kan slås ut. Transitorisk ischemisk attack, som förkortas TIA beror på att en liten blodpropp en kort stund täpper till blodcirkulationen i ett litet kärl i hjärnan.
Sjukdomar som beror på ateroskleros i de perifera artärer som har till uppgift att försörja armar och ben med syrerikt blod. Hit räknas exempelvis claudicatio intermittens och kritisk ischemi. Claudicatio intermittens, även kallat fönstertittarsjukan, kännetecknas av smärta i benen vid ansträngning till följd av att musklerna får för lite syre. Vid kritisk ischemi är cirkulationen så nedsatt att syrebrist uppstår även i vila vilket i vissa fall kan leda till gangrän, kallbrand.
En av tio har högt kolesterol utan att veta om det. I den här korta filmen visas hur fett lagras in i kärlväggarna så att de blir tjockare och successivt gör kärlen trängre.
Ofta finns inga symtom på underliggande sjukdom i blodkärlen. En hjärtinfarktattack eller stroke kan vara det första tecknet på underliggande sjukdom.
Symtom vid hjärtinfarkt
Symtom vid hjärtinfarkt är inte alltid så tydliga eller karaktäristiska och i vissa fall kan symtomen vara vaga. Symtom som bröstsmärtor är till exempel inte alltid förekommande.
De vanligaste symtomen är:
Kvinnor är mer benägna att drabbas av andnöd, illamående, kräkningar och smärta i rygg eller käkar.
Symtom vid stroke
Symtomen på stroke kommer ofta plötsligt och varierar beroende på vilken del av hjärnan som är påverkad. De vanligaste symtomen är plötsligt uppkommen svaghet, domning eller förlamningar i ansikte, armar och/eller ben, oftast i ena kroppshalvan.
Andra vanliga symtom är:
Då stroke kräver omedelbara sjukvårdsinsatser är det bra om även icke sjukvårdskunniga kan hjälpa till att bedöma om det kan vara en stroke som någon råkat ut för. För detta ändamål kan man använda AKUT-testet där A står för ansikte; K för kroppsdel, U för uttal och T för tid.
A = ansikte: Be personen med misstänkt stroke att le och visa tänderna. Om personens ena mungipa hänger ner ska man omedelbart ringa 112.
K = kroppsdel: Därnäst ska man be personen lyfta armarna och hålla kvar i tio sekunder. Ring 112 om en arm faller.
U = uttal: Be personen säga en enkel mening, till exempel ”Solen skiner idag”. Ring 112 om personen sluddrar eller inte hittar rätt ord.
T = tid: Ju fortare personen får behandling, desto mindre blir skadorna.
Symtom vid perifera kärlsjukdomar
Perifer kärlsjukdom orsakar smärta i ben och/eller armar. Den vanligaste formen, benartärsjukdom eller kärlkramp i benen, ger en krampartad smärta i vadmusklerna vid ansträngning, till exempel efter att man gått en viss sträcka. Vid fortsatt ansträngning intensifieras smärtan till den grad att den måste stanna och vila en stund (fönstertittarsjukan har fått sitt namn av att drabbade ofta måste stanna till – som för att titta i skyltfönster) varpå smärtan upphör inom någon minut. Om kärlförträngningen sitter i ett blodkärl högre upp som går till lårmuskeln uppstår smärtan istället i låret.
Om motsvarande smärtor uppkommer även i vila är det ett tecken på att blodflödet blivit ännu sämre och att sjukdomen förvärrats.
De viktigaste beteendemässiga riskfaktorerna för hjärt-kärlsjukdomar och stroke är ohälsosam kost, fysisk inaktivitet, rökning och skadligt bruk av alkohol. Effekterna av dessa riskfaktorer kan visa sig i form av ökat blodtryck, ökat blodsocker, ökade blodfetter och övervikt – alltså tillstånd som i sin tur ökar risken för hjärt-kärlsjukdom. En stor andel av all hjärt-kärlsjukdom kan förebyggas genom att undvika rökning och skadligt bruk av alkohol, minskat saltintag, ökad konsumtion av frukt och grönsaker och regelbunden fysisk aktivitet. Därutöver kan läkemedelsbehandling av diabetes, högt blodtryck och höga blodfetter vara nödvändigt för att minska den kardiovaskulära risken. Detta gäller inte minst vid ärftlig hjärt-kärlsjukdom som inte är relaterad till levnadsvanor. Hit hör exempelvis ärftliga blodfettsrubbningar som vid familjär hyperkolesterolemi, FH.
De kanske viktigaste behandlingsinsatserna är de livsstilsförändringar som nämns ovan, vare sig det gäller primär prevention, alltså att förebygga insjuknande, eller sekundär prevention, det vill säga hos personer med redan etablerad sjukdom. För de senare krävs som regel även läkemedelsbehandling. Beroende på vilken hjärt-kärlsjukdom som är aktuell oavsett om den är livsstilsbetingad eller ärftlig kan blodtryckssänkande läkemedel, antikoagulantia (blodförtunnande läkemedel) och kolesterolsänkande läkemedel vara till nytta. I de fall förträngda kärl måste vidgas, kan kirurgi och angioplastik, även kallat ballongvidgning, vara nödvändigt.
Här har vi samlat länkar till webbplatser där du kan hitta tillförlitlig information, råd och stöd.
Kolesterolkoll.se
Kampanj för att öka kännedomen kring riskerna med ett för högt LDL-kolesterolvärde, speciellt om du tidigare drabbats av en hjärt-kärlhändelse. Kampanjen riktar sig till allmänheten, men också till behandlande läkare. Kampanjen sponsras av Amgen. Läs mer här.
Högt och lågt om kolesterol
En informationsskrift för personer som behandlas för höga värden av LDL-kolesterol, en av de viktigaste riskfaktorerna för ateroskleros, åderförfettning, som i sin tur är den dominerande orsaken till hjärt-kärlsjukdom. Läs broschyren här.
Patientföreningen FH Sverige – För oss med ärftligt högt kolesterol
FH Sverige är patientföreningen för personer med FH, familjär hyperkolesterolemi. Föreningen arbetar för att uppmärksamma myndigheter, sjukvården och allmänheten på skillnaden mellan FH och ”vanligt förhöjt kolesterol”. Målet är att FH-patienter ska identifieras och behandlas så tidigt som möjligt så att de kan leva ett normalt och långt liv.
1177 Vårdguiden
En webbplats och telefontjänst där du kan läsa om sjukdomar och få medicinska råd och vägledning av sjuksköterska. 1177 har öppet alla dagar dygnet runt. Gå direkt till sidan om hjärtinfarkt, stroke och kärlkramp i benen.
Här finns tips och länkar till ytterligare tips och information om hjärt-kärlsjukdomar.
Riksförbundet Hjärt-Lung
En rikstäckande patientorganisation som arbetar för att personer som lever med hjärt-, kärl- och lungsjukdom ska få bra vård och god livskvalitet. Riksförbundet HjärtLung har lokala föreningar från Kiruna i norr till Trelleborg i söder.